°°°°°

Jag har alltid haft svårt att säga hejdå.

både i telefon och i verklighet.

Att säga hejdå i verkligheten, veta att man inte kommer träffas på ett tag, saknaden som faller över en påengång man tagit ett steg ifrån personen.

Att säga hejdå i telefon, man vet att man kan ringa närsom men man vet att de fortfarande kommer dröja innan man får säga Hej i verkligheten.

När jag ska säga hejdå i telefonen börjar jag alltid fnittra och ba amen hejdå då? thihi, sen lägger jag aldrig på för jag vet att innerst inne vill jag inte.

När jag var liten och farmor hade varit hos oss, och det var dags att säga hejdå, tårarna rann och jag vart vansinnig, varför skulle hon lämna mej?

När jag skriver detta är det 2 personer jag tänker lite extra på

jag tror de vet vilka de är

jag älskar er

°°°°°

Ja, jag skulle vilja tacka alla personer som varit i skolan fast de har varit sjuka! Nu har jag åkt på en denga och är sjuk... igen..-.-

eller ska jag säga gud straffar somliga?

Ja men iaf, jag är då alltså hemma idag, det är ju nationella i NO imorgon, men jag får se om jag kommer iväg då jag vet att jag inte kommer kunna koncentrera mej när jag mår dåligt...

jag menar jag kan ju inte göra något åt det faktum att jag är sjuk? 

sen är inte NO mitt direkata favvo ämne ;) men det är något vi inte behöver lägga till i detta läge!